Farmor blev 91 år

Här två bilder från hennes 85-årsdag.

Farmors 85-årsdag den 11 oktober1985. Från vänster: Farmors systrar Karin, Ester, farmor Linnea och systern Ingrid.

Bilden nedan flankerar mina döttrar Malin (som står till vänster om Linnea) och Johanna farmor.

Farmor avled den 29 juni 1991,

Farmor och farfar

Jag vet inte så mycket om farfars ungdomstid. Ett vet jag och det är att syskonskaran blev stor (se tidigare).

Men den 6 mars 1926 gifter Sixten Gottfrid sig med Ida Linnea Stenqvist och i juni, närmare bestämt den 8 juni, föds deras förta barn, Sven Harald (min far). Sixten står som guldsmedsarbetare. De bor i Västra kvarteret 246 i Tranås. Frågan är om de har egen lägenhet eller om de bor hos Karl Gottfrid och Hulda Maria för i december 1926 flyttar de till Dalhem 49.

Den 30 mars 1928 får Sven en bror, Sixten Erik. År 1929 får Linnea och Sixten sin första dotter, Barbro Linnea. När Barbro föds bor de i Gladan 2. Sixten är reparatör.

År 1931 kommer dotter nummer två, Svea Viola. De bor fortfarande kvar i Gladan. 1935 kommer ytterligare en dotter, Gun Margit. Nu bor de på Stadsäga 450. Sixten har bytt yrkesbana och är nu gummireparatör.

I 1941 års mantalslängd är Sixten och Linnea skrivna i kvarteret Lycktan, adress Lilla Torget 6. I familjen finns det fem barnen, Sven, Erik, Barbro, Svea och Gun.

Det dröjer ända till 1942 (12/6) när Inga Margareta föds. Nu är Sixten skinnberedare (vilket han kom att vara ända till sin pensionering).

Sven, Linnea, Erik och Barbro

Skolgång

År 1911 var det dags för skolgång för Sixten. I 1911 års examenskatalog (kommunarkivet) kan man se Sixtens ”Insikt och färdighet i de särskilda läroämnena” från första klass (”Examemskatalog för fasta småskolan vid Tranås förstäder i Säby församling”). I första klass blev betygen B i ”Biblisk historia” och B i ”Katekes”, B i ”Innanläsning”, B i ”Välskrivning”, B i ”Räkning”. B i ”Åskådnings- och talöfningar” och B i ”Sång”. I ”flit” och ”uppförande” blev Sixtens första betyg A (precis som alla de andra eleverna). Lärarinna var Lotten Palmér och skolan var Hubbarps småskola.

När Sixten slutar sin skolgång 1917 har det tillkommit lite fler ämnen på schemat. 

ÄmneDelämneSixtens betyg
KristendomskunskapBiblisk historia1
 Katekes1
ModersmåletInnanläsning1
 Språklära1
 Uppsatsskrivning
 Rättskrivning1
 Välskrivning
Räkning 1
Geometri 1
Geografi 1
Historia 1
Naturkunnighet 1
Teckning 
Sång 1
Gymnastik 1
Slöjd 
Flit 2
Uppförande 2

Min farfar Sixten Gottfrid Löfgren

Jag vet inte om jag minns rätt. Min farfar cyklade hem på sin lunch och då åt han stekt havregrynsgröt med lingon. Så minns jag det i alla fall. Farmor kokade extra gröt på morgonen, för gröt fanns alltid på frukostbordet, så att det skulle räcka till lunchen. Jag kommer inte ihåg om han hade något mer tillbehör än lingonen.

Min farfar, Sixten Gottfrid, föddes den 2 september 1903 i Tranås köping, Säby församling, Jönköpings län. Föräldrarna var skräddaren Karl Gottfrid Löfgren, och Hulda Maria Adolfsdotter. Han döptes den 27 november samma år av Ture Vallinder och fick namnen Sixten Gottfrid. Faddrar var Skomakaren Adolf Johansson och hans hustru Matilda Blad från Frinnaryd.

Sixtens far, Karl Gottfrid, var född den 22 augusti 1866 i Vartofta-Åsakas församling, Skaraborgs län, och hans mor, Hulda Maria Adolfsdotter, var född den 24 september 1873 i Äpplaryd, Säby församling, Jönköpings län. Farföräldrar var David Jonasson, född 1839 i Vartofta-Åsakas församling och Johanna Andersdotter Hammar, född 1845, också i Vartofta-Åsaka. Morföräldrar var Adolf Fredrik Johansson, född 1851 i Säby församling och Matilda Maria Blad, född 1850 i Frinnaryds församling.

Karl Gottfrid och Hulda Maria hade ingått i det äkta ståndet den 11 november 1893. När Sixten föddes fanns redan fyra barn i familjen nämligen Elsa Maria Elisabet, född 20 augusti 1894, Sara Wiktoria, född den 17 juni 1896, Karl Erik Harry, född den 18 augusti 1898 och Fanny Hildur Viola, född 14 februari 1901. Sixten fick ytterligare sju syskon: Sten Bertil Isidor, född den 25 februari 1905, Gösta Valentin, född den 26 juni 1907, Sven Arvid Björn, född den 21 juli 1909, Nils Osvald Konstantin, född den 27 september 1910, Knut Gillis Eugén, född den 5 november 1913 och Stig Allan Elving, född den 15 februari 1915.

Tyvärr har jag inga bilder från farfars barndom.

Nya steg i livet för Linnea

Linnea flyttar i augusti 1920, tjugo år gammal, från familjen i Flemminge till Tranås. där hon får tjänst hos någon som heter Brink, möjligtvis på ett bageri. Men i december samma år byter Linnea arbetsgivar. Nu bor, och tjänar, hon hos lagerchef Anders Wilhelm Vigén. Där stannar hon, med ett litet uppehåll, till den 13 juli 1926.

Linnea står alltså skriven hos familjen Vigén till den 13 juli men då har det lyst för henne och guldsmedsarbetaren Sixten Gottfrid Löfgren och de har gift sig den 6 mars. De får en son den 8 juni. Sonen får namnet Sven Harald, alltså min far.

Nu var det nog inte så att Linnea bodde kvar hos Vigéns ända till juli 1926. Troligtvis återvände Linnea till familjen i Flemminge för att föda sin son, för Sven Harald är född i Ekeby församling, men födelseattesten utfärdades sedan av P.Å. i Säby församling den 18 juni 1926.

Innan jag går vidare med min farfar Sixten en bild på Linnea, hennes syskon och Gerda och Gunnar.

Stående från vänster: Linnea, Ester, Karl, Ingrid, Karin.

Sittande: Gerda och Gunnar

Gerda

Den 4 september 1920 gifter sig Linneas far sig med änkan Gerda Maria Elisabet Stenlöv, född Karlsson. Nu finns det alltså en styvmamma i familjen. Gerda hade kommit till familjen som hushållerska 1918, strax efter det att Ida Teresia (Linneas mor) hade avlidit.

Gerda och Gunnar.

Nytt bruk

År 1916, efter cirka tolv år vid Lotorps bruk, bär det av till Flemminge i Ekebys församling, Östergötlands län. Adressen är Smältsmedjan. Efter bara dryga två år på den nya adressen avlider Linneas mor. Hon dör den 27 september 1918 i spanska sjukan. Det är många i Ekeby församling som dör i spanska sjukan detta år.

Jag har ju nämnt att Linnea fick fyra syskon, Karin, Karl, Ester och Ingrid.

Troligtvis är detta Linnea, stående längst till vänster, och hennes syskon Karin, Karl, Ester och Ingrid

Skolgång

År 1908 börjar Linnea skolan. Troligtvis går hon i den ”nya” skolan som hade blivit klar 1884. Detta antagande bygger jag på att i skolförteckningarna finns även barn från Butbro. 1865 hade en ny skola tagits i bruk men snart visade det sig att den var alldeles för liten. Den här texten finns att hämta på Finspångs kommuns hemsida.

”Med den stora och kraftiga industriexpansionen i Lotorp vid denna tid var skolan snart för liten och måste byggas till med två lärosalar. Skolan blev snart full igen med barn. Nu beslutade kyrkstämman att bygga ytterligare en skolbyggnad i södra delen av Lotorp och avsedd även för barn i Butbro. Så föddes begreppet ”Gamla skolan” och ”Nya skolan”. Denna byggnad var avsedd för 140 barn och år 1884 var skolan inflyttningsbar”.

I 1909 års examenskatalog (Finspångs kommunarkiv) kan man se Linneas ”Insikt och färdighet i de särskilda läroämnena” från första klass (småskolan). I första klass blev betygen ½ i ”Biblisk historia”, 1 i ”Innanläsning”, ½ i ”Välskrivning” och ½ i ”Räkning”. I ”flit” och ”uppförande” blev Linneas första betyg 2 (precis som alla de andra eleverna).

När Linnea slutar sin skolgång 1914 så har det tillkommit lite fler ämnen på schemat. 

ÄmneDelämneLinneas betyg
KristendomskunskapBiblisk historia
 Katekes
ModersmåletInnanläsning
 Språklära 
 Rätt- och uppsatsskrivning
 Välskrivning1
Räkning 2
Geometri 
Geografi 
Historia 
Naturkunnighet 1
Teckning 1
Sång 
Gymnastik 
Slöjd 
Flit 1
Uppförande 1

I examenskatalogen från 1914 finns noterat att ”Under mars månad var skolan på grund af difteriepidemi inställd under 20 läsdagar”.

Det verkar som om Linnea var ett lite stökigt barn, men tittar man på de andras ”vitsord” på flit och uppförande så var det endast några elever som nådde upp till vitsordet 2.

Nytt bruk och familjen utökas

Den 10 oktober 1902 får Linnea en syster, Karin Aurora. Hösten 1904 är det dags att bryta upp från Haddebo. Nu till Lotorp.

Den fjortonde november 1904 anländer de till Lotorp, och Lotorps bruk, Risinge församling, Östergötland. Carl Gunnar är nu smältare vid Lotorps bruk.

Samma år som de kommer till Lotorp får Linnea en bror, Karl Georg. 1907 föds systern Ester Viola och 1909, Ingrid Teresia.

I farmors och farfars fotoalbum fanns denna bild, med Linneas kommentar ”Det som var kvar av barndomshemmet”.

Efter lite ”grottande” tror jag mig veta att huset de bodde i kallades Spikbruket (eller Uppsala).

Den övre bilden fanns i farmors fotoalbum. Den undre bilden visar hur huset såg ut när de bodde där.

Min farmor Ida Linnea

Min farmor, Ida Linnea, föddes i Haddebo, Svennevads församling, Närke, Örebro län, den 11 oktober 1900. Föräldrarna var smeden Karl Gunnar Stenqvist och Ida Teresia Forsberg. Karl Gunnar var 24 år och Ida Teresia var 19 år när Linnea föddes. Linnea döptes av kyrkoherde Pettersson den 4 november.

Karl Gunnar och Ida Teresia hade den 7 september 1900 ingått ”Borgerligt äktenskap inför Kronofogden W.A. Hultström enl. attest af den 12 sept. 1900”.

När Linnea föds bor de på Haddebo järnbruk, Haddebo rote, Svennevads församling. Det framgår inte var på bruket de bodde, men till bruket hörde ett flertal arbetarbostäder.  

”De bar namn som Stockholm, Göteborg, Pillerhem, Bergsbyggningarna och Nagelspräckan. Arbetarbostäderna bestod av ca åtta lägenheter, vilka var så kallade spisrum med kök och bostadsrum i ett. I det nyare huset Klämman bestod varje lägenhet av ett rum och kök”. (Hallsberg.se)

Troligtvis ett av de tidigare arbetarbostäderna i Haddebo. Bilden tagen 2015.

GOD JUL

Det var längesedan jag lade ut något på bloggen. Får skärpa mig inför nästa år. Men en liten julhälsning kommer här.

Bilden visar en julfrukost (risgrynsgröt och skinksmörgås) i början av 1960-talet. Runt bordet finns min morfar Torvald (som var på besök från Laholm), min far Sven och mor Inga-Britt, och mina bröder Magnus och Tomas. Det är jag som tagit bilden. Vi bodde vid den här tiden i Tranås.

Lägg märke till mjölkflaskorna. Ja, så var det på den tiden.

Jag önskar alla en riktig GOD JUL.

Ett liv tillsammans

Giftermål och eget hem. Nu börjar Elins och Torvalds gemensamma liv på allvar. De kom att bo på ett flertal adresser i Laholm innan de till slut , någon gång i mitten av 40-talet, flyttade till Gamlebygränd nr 6. Det var här i Gamlebygränd som jag tillbringade många barn- och ungdomssomrar.

Elin och Torvald kom att få ytterligare två söner, nämligen Åke och Folke. Den 27 februari 1914 (samma år som första världskriget bryter ut) föds Åke Henry Vilhelm. Den 21 september 1915 föds Folke Elis. Det kommer att dröja ända till 1926 innan nästa barn får skåda världen, nämligen min mor.

Min mor, Inga Britt, föds den 21 februari 1926. Men då fanns ytterligare en flicka i familjen, nämligen fosterbarnet Herta Louice Olsso, född den 14 oktober 1920 i Eldsberga. Hon kom, som fyraåring, till familjen från Ängelholm den 21 november 1924. Herta är dotter (utom äktenskapet) till fattighjonet Märta Maria Olsson och det visar sig att Herta har ytterligare fem syskon, varav en, Maria Charlotta, är Hertas tvillingsyster. Maria Charlotta är också placerad hos en familj, snickaren Arthur Rupert Larsson och hans hustru Rut Valborg Augustsson, i Laholm.

Nu visar det sig att Herta får lämna familjen Söderström. Hon, och hennes syster, flyttar till barnhemmet Solbacken i Ängelholm i augusti 1932. De är nu tolv år. Beslutet om Hertas flyttning tas av Barnavårdsnämndens ordförande (har inte kunnat utröna om beslutet är taget i Laholm eller i Ängelholm).

Torvald och Elin. Året är 1940.

Elin och Herta. Herta, som vuxen, på besök hos Torvald och Elin. Året är 1940.

Tillbaka till Laholm

Elin flyttar tillbaka till Laholm. Den 4 oktober 1912 registreras Elin som inflyttad till Laholm. Hon flyttar till kvarter 29, Vägporten nr 1. Det visar sig att detta skall bli mormors och morfars första egna hem, för den 26 oktober registreras Torvald på samma adress.

Elin och Torvald gifter sig den 27 oktober 1912.

Mormor Elin flyttar till Laholm

Elin flyttar till Laholm i januari 1911, tjugoett år gammal. Under det knappa år som Elin är i Laholm är hon piga hos postmästare Bernt Nilsson Heimers. Tiden där för Elin blir inte så långvarig, för i december samma år återvänder hon till familjen i Halmstad. Det visar sig att Elin är gravid och kanske är det så att hon återvänder till familjen inför födandet.

Skall man spekulera lite här så har nog tycke uppstått mellan Elin och cykelreparatören Torvald, och så blev det som det blev. Elin återvänder alltså till familjen i Halmstad, och föder där, i juni 1912, sonen Kurt

En av de få bilderna jag har av min mormor Elin Viktoria.

Elins skolgång

Jag har inte ta reda på så mycket om Elins skolgång. Jag vet att Elin gått i Engelbrektsskolan för det finns ett klassfoto från 1904 därifrån. Tyvärr framgår det inte av fotot vem som är Elin. Alla namnen är angivna i bokstavsordning. Kanske har hon också gått i någon annan skola, men jag har inte kunnat få fram uppgifter om detta.

Det var en slump som gjorde att jag fick reda på att Elin gått på Engelsbrektsskolan. Jag sökte helt sonika på Elins namn på internet. Då kom bilden upp. Bilden fanns på www.digitaltmuseum.se, Hallands konstmuseum. Samma gäller för bilden på skolan.

Engelbrektsskolan, Östra Folkskolan, Halmstad.

Min mormor Elin Viktoria Bolmér

Min mormor Elin Viktoria föddes den 24 september 1890 i Halmstad, Hallands län. Elins far Otto var 29 år och hennes mor Johanna var 26 år när hon föddes. Elin döptes den 16 november samma år och dopvittnen var ”hustrun Vera Petronella Andersson och pigan Maria Möller, båda från Halmstad”. Elin döptes av J. Wallinder. När Elin föddes fanns redan tre barn i familjen, och det kom att bli fler.

Elins far, Otto Lambert Bolmér, var född den 25 juli 1861 i Vrå, Kronobergs län, och hennes mor, Johanna Kristina Ullman, var född den 11 februari 1864 i Veinge, Hallands län.

Det finns inga bilder från Elins barndom, så vi får nöja oss med texten.

Jag träffade aldrig min mormor

Det är sorligt, men så är det. Jag har inga minnen av henne och jag vet inte så mycket om henne. Det enda jag vet är att hon blev demenssjuk. Men jag vet inte när hon blev sjuk, och jag vet inte heller när hon blev inlagd på S:ta Maria sjukhus i Helsingborg. Troligtvis blev hon inlagd någon gång under senare delen av 1940-talet. Jag bygger detta antagande på en bild från 1949. På bilden finns bland annat mina föräldrar, jag och min morfar. Inte mormor.

Borgmästargården i Laholm 1949.

På bilden (från vänster): Min morfar Torvald, pappas systrar

Svea och Barbro, jag på pappas arm och min mor. Flickan längst fram är

dotter till bekanta till mina föräldrar. Hon heter Inger Magnusson.

Torvald gifter sig

Fritz Torvald Söderström gifter sig med Elin Victoria Bolmér den 27 oktober 1912. Vigselförrättare är H.A. Hedén. De bor sedan oktober 1912 i kvarter 29, Vägporten nr 1, Öster Tullsroten. De hyr hos sömmerskan Petronella Kalling.

Lysningsnoisen var införd i Sydhalland den 18 oktober 1912.

Brev till Drätselkammaren

Det var staden som ordnade nödhjälpsarbetet. Allt arbete skulle utföras för hand (det fanns en mekanisk stenkross) och ersättningen för detta slit var låg. Genom ”De arbetslösas Förening” skrevs ett brev till Drätselkammaren med begäran om hjälp.

Till Laholms Arbetslöshetskommitté

Laholm

Ordf. Herr Anton Jönsson

Undertecknande, inom Laholms kommun boende och mantalsskrivna arbetare, /samtliga oförskylt arbetslösa/ får härmed hos Arbetslös-hetskommittén hemställa om, att det ofördröjligen vidtages åtgärder för att avhjälpa den svåra arbetslösheten.

Undertecknade, vilka i genomsnitt under det gångna året haft en årsinkomst av 1100 á 1200 kr, har på grund av att även sommarmånaderna arbetsbrist förelegat, fått sin ekonomi synnerligen undergrävd.

Med de små inkomster vi haft under det gångna året, är det väl för envar förklarligt att några besparingar omöjligen kunnat göras.

Får påpeka att ett stort antal av oss har under de senaste månaderna levat på kredit som affärsmännen lämnat. Skulle nu affärsmännen avstänga krediten, så är vi hänvisade till fattigvården.

Utsikterna till arbete inom den fria arbetsmarknaden äro mycket små inom den närmaste tiden.

Det kommunalarbete som för närvarande bedrivs, är att beteckna som synnerligen otillfredsställande. Som arbetet varit ransonerat för det ringa antalet arbetare som beretts arbete, har detta gjort att den inkomsten knappast förmått att hålla den värsta nöden från dörren.

Uppgifterna (foto och brev) är hämtade ur en av Gamla Laholms årsskrifter.

Nödhjälpsarbete

Tyvärr vet jag inte så mycket om morfars yrkesliv. Jag har hittat att han vid något tillfälle arbetade som cykelreparatör (hos sin bror Henry) samt att han varit ”kommunalarbetare”. Men ett vet jag (med hjälp av Gamla Laholms årsböcker), och det var detta.

På trettiotalet, drabbades Sverige, som så många andra länder, av en djup ekonomisk depression med arbetslöshet och social nöd. Orsaken var bland annat den stora börskraschen i USA. Och inte nog med detta. En annan oro började sprida sig över Europa. Hitler tog makten i Tyskland 1933, och snart skulle världen drabbas av ännu ett världskrig.

Även Laholm drabbades av depressionen och dess effekter. Torvald, och många andra, drabbades av arbetslöshet och i en av Gamla Laholms årsskrifter har jag hittat denna bild. Bilden visar nödhjälpsarbetarna vars uppgift var att, med slägga, krossa sten till makadam.

Från vänster: Oskar Blomgren, J G Bengtsson, Albin Gunnarsson,

Viktor Andersson, Torvald Söderström, Axel Andersson,

Gustav Nilsson och Sven Svensson.

Skolgång

Torvald börjar sin skolgång i småskolan 1898. Av 1899 års examenskatalog (kommunarkivet) framgår att eleverna fick betyg från första klass. Ämnena var ”Kristendomskunskap” där ”Biblisk historia” (med förklaringen av vad som ingår: ”Gamla och nya testamentet, Norlén Lundgrens bibl. Historia för småskolan”) och ”Katekes” ingick, ”Modersmålet” (innanläsning och välskrivning) och ”Räkning”.

Torvalds betyg i biblisk historia blev b, katekeskunskap b, innanläsning b, välskrivning ab och räkning b. Torvalds betyg i ”flit” blev ab och ”uppförande” ab. Här finns en osäkerhet om betygskalan.

När Torvald slutar sin skolgång 1905 så har det varit lite fler ämnen på schemat.  Betygsskalan är 0 – 3(?).

ÄmneDelämneTorvalds betyg
KristendomskunskapBiblisk historia
 Katekes1
ModersmåletInnanläsning1
 Språklära1
 Rätt- och uppsatsskrivning1
 Välskrivning2
Räkning 
Geometri 
Geografi 1
Historia 1
Naturkunnighet 
Teckning 2
Sång 
Gymnastik 
Slöjd 2
Flit 3
Uppförande 3

Fotbollsspelare

Sommaren 2012 besökte jag Laholm där min morfar var född och där han levde till sin död. Nu hör det till saken att jag tillbringat många somrar hos min morfar, så ett av syftena var att besöka barndomens platser och försöka återuppliva lite barndomsminnen. Men det fanns också ett annat syfte med besöket och det var att söka lite litteratur om staden och då blev biblioteket ett självklart mål.

Efter lite slötittande på litteratur som handlade om Laholm fastnade jag för en hel serie årsböcker som ges ut av föreningen Gamla Laholm. Nu var jag fast. Det blev flera timmar på biblioteket.

Jag bläddrade igenom alla upplagor mellan 1990 till 2011, och vad tror ni att jag fann? Jo, där dök min släkt (på min mors sida) upp i flera av böckerna, både i bild och i text. Bara genom denna snabba genomgång av böckerna fick jag veta mycket om släkten Söderström som jag inte hade en aning om. På ett ställe står det så här. ”Sönerna Fredrik, Ernst, Torvald, Henry och Ivar blev alla kända Laholmsprofiler”. Och en av dessa profiler, Torvald, var alltså min morfar.

En bild som fanns i en av böckerna visar att morfar och två av hans bröder spelade fotboll i Laholms IF. Detta har han inte berättat för mig, trots att jag själv spelade fotboll när jag var ung.

LIF:s fotbollslag 1911. Övre raden: Torvald Söderström, S Eklund, A Strandberg.

Mellersta raden: Ernst Corné, Ivar Söderström, Axel Olsson, Ernst Söderström, Sigfrid Nilsson.

Nedre raden: Karl Nilsson, Svante Ebbeson, Börje Nilsson.

Morfars bröder

Adolf och Johanna gifte sig den 18 november 1883 (Wigde af Pastor S. Dahl). När Torvald föds finns redan tre barn i familjen, nämligen Fredrik Vilhelm, född den 1 november 1884, Henry William, född den 15 december 1886 och Ernst Werner, född den 2 april 1889. Torvald skulle föräras med ytterligare en bror, Ivar, 1895 (15 mars). Brodern Ernst blev sedermera ”Sille” med hela Laholm.

Henry

Fredrik

Ernst

Ivar

Fritz Torvald

Min morfar, Fritz Torvald, föddes i Laholm (Laholms stadsförsamling) den 17 maj 1891. Föräldrarna var läderhandlare Adolf Fredrik Söderström och Johanna Matilda Johansson. Adolf var 41 år och Johanna var 31 år när Torvald föddes. Torvald döptes en månad senare, nämligen den 17 juni. Dopvittnen var stadsvaktmästaren BP Hallén och hans hustru Carolina Hallén.

När Torvald föds bor de på Öster Tullsroten nr. 124½ (där systembolaget finns idag) där de hyr av ”garfvaren” och värdshusidkaren Carl Adolf Edman och så småningom av dödsboet efter Edman (dog i oktober 1895).

Min morfar är pojken med sjömanskragen (sittande från höger).

Min morfar hade träben

Det var ganska spännande för en liten grabb, det där med morfars träben. Ibland skojade han med mig. Han sa att jag skulle lägga örat till det lilla hål som fanns i den del av träbenet där han satte ner ”stumpen” och lyssna på fågelsången. Jag lyssnade, men ingen fågelsång. Hålet var väl till för att det skulle bli lite ventilation för ”stumpen”. Morfar hade råkat ut för en olycka där han blev av med benet precis ovanför sitt knä, därav detta träben.

Jag kommer så väl ihåg benet där det stod lutat mot väggen när han hade lagt sig och hur han spände på sig benet på morgnarna med hjälp av ett antal remmar. Jag kommer ihåg våra promenader som framskred i maklig takt. Inte gjorde det mig något att det inte gick så fort. Det hände till och med att han vände sig om och ropade ”skynna dej påg”. Våra promenader hade alltid ett mål. Antingen var det till Tivolipaviljongen där vi drack kaffe och åt våfflor, eller så var det något kafé inne i staden där kaffe och wienerbröd var en av favoriterna. Favoritkaféet var Cecil (egentligen Cecilia, men det var Cecil i folkmun) som ligger vid torget.

Min morfar – Fritz Torvald Söderström

Åkulla bokskogar

Åkulla bokskogar är ett fint utflyktsmål i Halland. Där finns utmärkta stigar att vandra på. Stigarna är olika långa och av skiftande svårighetsgrad. På våren breder vitsipporna ut sig under bokarna.

Fikapaus i Ugglarp

När Curt och jag var ute på en av våra utflykter så stannade vi till vid havet i Ugglarp (ligger mellan Halmstad och Falkenberg) för en fikapaus. Då mötte oss denna fantastiska strand full av snäckskal. Ja, hela stranden var alldeles täckt av snäckskal.

Fiskebåtar

Den här vintern har mest, hitintills, präglats av regn, rusk och blåst. Endast enstaka dygn har det varit minusgrader, sol och ibland lite snöflingor som dalat ner från himlen. För att få ”riktiga” vinterbilder får jag söka mig tillbaka till 2010. Här en bild från Bua hamn.

Bua hamn den 6 februari 2010.

I Karin Bergöös fotspår

Tredje dagen (se föregående) ägnades till stor del i sökandet efter miljöer för Curts forskande i Karin Bergöös (Larsson) liv, bland annat Landeriet Freden (som Karin målat av) och Träslövsläge (där Karin tillbringat några dagar en sommar). Men vi hann också med en tur i det halländska landskapet.

Curt i samspråk med en personal. Freden var vid vårt besök en förskola.
Av det forna landeriet fanns bara huvudbyggnaden kvar.

Sommarträff 2013

I juni 2013 var Curt hos mig i Bua. Dagarna ägnades åt utflykter, strövtåg och lugna kvällar med god mat och dryck. Curt kom den 9 juni och redan dagen därpå var det dags för den första utflykten. Vi reste till Laholm. Laholm har ett speciellt utrymme i mitt hjärta. Det var där jag tillbringade många somrar, hos min morfar, under min barn- och ungdomstid.

I Laholm besökte vi Glänninge sjö, där jag och min kompis Bosse, badade, när vi inte cyklade ut till Mellbystrand. Vi strosade också i den gamla stadsdelen och stannade till en stund på torget.

I det gula huset, Gamleby gränd 6, tillbringade jag många somrar.

Nytt år, nya bilder

I år blir det också en salig samling av bilder och kommentarer. Jag tänker fortsätta på den inslagna vägen och berätta lite om våra (gubbarna) träffar och små utflykter. Men kanske blir det också lite släktbilder. Men ett är säkert. Det blir lite bilder från byn vi bor i, Bua, och kanske lite bilder från Buas omgivningar och kanske också från andra ställen i Halland.

Det blev många kanske. Anledningen är just detta. Det kanske blir så, jag vet inte. Tiden får utvisa detta.

Jag börjar året med en bild från Bua. Bilden visar Bua hamn, och det kommer säkert fler bilder från hamnen. Hamnen präglar till stor del livet i Bua.

En del av Bua hamn (bilden är tagen den 5 januari 2023).

Vinterbild 2

Men det är inte bara dis, dimma och regn här på västkusten (se förra inlägget). Det händer att det blir snö, solsken och vintrig krispighet. Här en bild från den 6 februari2010.

Bua fyr i vinterskrud.

Halmstad

Efter besöket i Laholm (se föregående inlägg) landade vi framåt eftermiddagen i Halmstad, där vi tog in på vandrarhemmet Kaptenshamn. Efter lite rumsstök (bäddning) så delade vi på ett par flaskor vin ute på gården innan vi tog en liten stadspromenad (såg bl. a Picassostatyn). Vi lyckades slinka in på en restaurang där vi inmundiga några öl, och lite tilltugg.

Efter en natts god sömn och en stadig frukost var det dags för lite glass på torget i Halmstad för att sedan bege oss till Mjellby konstmuseum för att först och främst studera Halmstadsgruppen.

Bert i solskenet med en glass.
Mjellby konstmuseum.

Laholm

I arla morgonstund, dag två på gubbträffen 2016, styrdes färden mot Laholm. Laholm har en stor betydelse för mig. Min släkt på min mors sida är därifrån och jag tillbringade många av mina barn- och ungdomsår hos min morfar.

Dagen i Laholm började med förmiddagsfika på konditori Cecilia (i folkmun Cecil).

Curt och Bert vid fikabordet.

Sedan blev det rundvandring i de gamla stadsdelarna.

Efter rundvandringen var det dags för lunch. Fläskdag på Gröna Hästen. Det märktes för det var alldeles fullt med folk. Alltså fläsk med raggmunk alternativ med potatis och löksås. Vi provade båda varianterna, och mätta blev vi.

Vi hann också med Teckningsmuseet innan färden gick vidare ut till Mellbystrand och sedan till Skummeslövs strand (där man får köra ner med bilen på stranden) där vi passade på att känna på vattentemperaturen.

Efter detta styrdes kosan mot Halmstad för nya äventyr.

Äskhults by

För att fortsätta lite på temat ”Gubbträffar” så startade gubbträffen 2016 i Äskhults by utanför Kungsbacka.

”Äskhults by är unik i Sverige, eftersom gårdarna ligger kvar på sina ursprungliga platser och inte splittrades under 1800-talets skiftesreformer”.

Vid Äskhult möttes vi av ett strålande ”högsommarväder”. Tyvärr så var inte byn öppen så vi fick nöja oss med att ströva omkring bland husen.

Fikapaus i solskenet.

Efter besöket i Äskhult styrdes kosan mot Bua. Eftermiddagen och kvällen ägnades åt prat, och mer prat, lite mat (gulasch) och ett litet bildspel från våra tidigare gubbträffar.

Gubbträffen 2015 del 5

Ny dag, och snart var det dags för mig att sätta mig på tåget söderut. Men innan dess så hann vi med att göra ett besök på Länsmuseet i Örebro. Den aktuella utställningen handlade om, ja just det, Örebro.

Foton på personer, händelser mm, som man kunde ”rulla fram”.

Innan jag satte mig på tåget hann vi med att äta en god lunch på en av Örebros många restauranger.

Gubbträffen 2015 del 4


Efter en stärkande frukost lämnade vi Söderköping och styrde kosan mot Häfla. Där fick vi en fantastisk guidning av Leif Sundeblad. Syftet var att lära lite mer om järntillverkning och om smedernas, och deras familjers, liv och leverne vid bruken.

Vattenhjulet som bland annat drev …..
….. hammaren.
Det gick åt mycket vatten vid bruken (därav att de alla låg vid vattendrag).

Tilläggas kan att på väg hem (Testa) stannade vi till vid Rejmyre glasbruk, där vi också fick en guidning i glasmuseet.

Gubbträffen september 2015 del 3

Efter nedslag vid Risinge gamla kyrka, besök på Arbetarmuseet i Norrköping styrde vi kosan mot Söderköping, vårt slutmål för dagen. Där tog vi in på vandrarhemmet…

…och träffades snart i dess trädgård med en flaska vin och en pratstund…

Bert och jag i solskenet med ett glas vin.

…innan vi gav oss ut på stan till en restaurang för att äta en bit. Plankstek. Och det blev ett par öl också.

Gubbträffen september 2015 2

Efter frukost bar det väg söderut. Första stopp var Risinge gamla kyrka (Mariakyrkan) där vi stannade till (församling där vissa av mina släktingar varit skrivna). Vi träffade på en kyrkvärd som hade vänligheten att visa oss runt och som släppte in oss i kyrkan.

Nästa stopp var naturreservatet Ekbackarna där vi intogo vår medhavda matsäck innan vi reste vidare mot Norrköping, där vi gjorde ett besök på Arbetarmuseet, och vandrade vid vattnet. På bilden syns Bert och jag på väg till museet.

Bild: Curt Fröberg.

Gubbträffen september 2015

Gubbträffarna hade flera teman. Träffen i september 2015 gick i historiens tecken. Men som alltid på våra träffar var maten en viktig del av dagarnas upplevelser. På bilden ses Curt där han fixar matsäcken för dagen. Om jag inte missminner mig så var det äggsmörgåsar på menyn.

Mer om Gubbträffen 2015 nästa vecka.

En film blir till

I maj 2014 hade vi en ”gubbträff” (Bert, Curt och jag) i Berts sommarställe i Simora. Förutom fiske, musicerande, god mat och dryck spelade vi in en ”film”. Filmen, vars titel – Den ensamme ryttaren – bygger på en sång jag skrev till ett nyårsfirande för länge, länge sedan. Filmen utspelar sig i vilda västern. Det blev mycket med manusframtagande, leta rekvisita, besätta roller mm att ta sig an. På bilden två av rollerna i filmen. Länk till filmen finns på Tillbakablick/Gubbträffar/ Gubbträff 2014 Simora.

Fortsättning september 2016

Efter en skön natt på vandrarhemmet, och frukost, fick vi en intressant guidning i Lotorp av Britta Gustavsson.

I Lotorp finns inget av det gamla bruket kvar. Men vi fick, med hjälp av vår guide, Britta, en bra bild av hur bruket såg ut, och låg, samt var flera av ”smedbostäderna” låg.

Som tur är finns det en del dokumenterat, och bilden nedan är hämtad från ”nätet”.

Anläggningarna sedda från SV. Lotorp Östergötland 1898-1905.
Fotograf Viggo Jacobsson. Jernkontoret.

På väg hem stannade vi till vi Trehörnings masugn, Mariehamn, som ett led i ”att förstå” processen från järnmalm till färdig produkt. I masugnen framställdes tackjärn.

Men det krävs både tid för eftertanke och reflektion, så då passar det med en fikapaus.

September 2016

Efter en intressant dag i Folkström – där en av mina ”smedförfäder” bott och verkat – och där vi hade turen att få guidning av Åke Edengren landade vi så småningom i Lotorp, och Lotorps vandrarhem. I den varma septembereftermiddagen unnade vi oss ett (kanske två) glas vin i vandrarhemmets trädgård. Detta för att stärka oss inför morgondagens guidning runt Lotorps bruk och brukssamhälle.

Curt begrundar dagens upplevelser.

Curts och mina träffar

Jag har tidigare berättat om Curts och mina träffar och utflykter. Många av dessa har haft teman, antingen kopplade till min släktforskning eller till Cuts forskning om Karin Bergöö (Larsson). Men träffarna och utflykterna har också haft andra syften, nämligen att bara träffas,prata och göra trevliga saker.

Några veckor framåt skall jag berätta lite om våra ”möten” (se också Curts blogg), på ett mer lättsamt sätt.

År 2012 (i juni) var Curt hos mig i Bua. Förutom fina samtal och diskussioner promenerade vi i Bua med omnejd, besökte Varberg och Tjolöholms slott. På bilden Curt med en välförtjänt öl på den lokala restaurangen efter en lång ”ansträngande” promenad.

Älskad! Saknad!

Den 10 juni 2015 somnade Amadeus in, efter en tids sjukdom.

Så här skrev vi den 10 juni 2016 . ”Amadeus vi älskar dig så oerhört mycket och saknaden efter dig är gränslös. Vi kommer att bevara dig i våra hjärtan så länge vi finns kvar. Vi är så glada att vi fått tillbringa så många fina år med dig. Vi hoppas att du känner likadant? Det är inte utan att man skulle vilja få något slags av svar, eller tecken, från dig.”

Älskad! Saknad!

Amadeus hade många favoritplatser där han kunde koppla av och sova. Spjälsängen, sin bur, en stol i uterummet, på en hylla i linneskåpet, i skuggan av Magnolian, i skuggan av häcken, i bagageutrymmet i bilen och så sin älskade sovkorg.

Hör ligger jag bra ….
…. och här också.

Första sommaren i stugan

När vi hämtade Amadeus så åkte vi direkt till vårt fritidshus, så Amadeus fick börja sin tid hos oss på landet. Så på helger och semestrar var han utekatt och övriga tiden var han innekatt i stan.

Amadeus spejar mot skogen.

AMADEUS

Nu ett litet uppehåll från tema ”släktforskning”. Jag skall berätta lite om vår katt under några veckor.

Den 4 maj 2002 föddes tre små katter, en kille och två tjejer. Två dagar efter den stora tilldragelsen träffade vi dessa små ljuvliga kattungar. Då bestämde vi också att det var den lille killen, som kom att få namnet Amadeus, som skulle flytta till oss.

Amadeus två dagar gammal i blivande mattes händer.

I FÖRFÄDERS SPÅR

Ett sätt att närma sig förfädernas liv och leverne är att besöka platser där de bott och verkat. Jag, och mina vänner, Curt och Bert, har ägnat några resor i järnbrukens tecken. Jag skall fortsätta berätta om Gunnar Stenqvist.

Carl Gunnar föds den 4 maj 1876 vid Sonstorps bruk, Hällestads församling. Föräldrar är smeden Carl Alfred Theodor Stenqvist och Elin Wilhelmina Palmqvist. Carl Gunnar döps den 21 maj och dopvittnen är smeden Pehr Johan Segerdal och hans hustru Carol Söderström, drängen Otto Palmqvist och pigan Stina Warg, alla vid Sonstorp. Så här berättar Gunnar själv:

Ja ä född ve Sonstorps Bruk i Östergötland.  Min far dä va Karl Stenqvist å han va född ve Folkströmmen, mamma va född ve Sonstorp.  För övrit ä mor å ja födda i samma rum te å mä.

I maj 2015 besökte Curt och jag, Sonstorps bruk.

Curt Fröberg med Smedjan och Kvarnen i bakgrunden.
Det går åt mycket vatten för att driva vattenhjulen till smedja och kvarn.

Gunnars egna ord

På Åke Edengrens hemsida finns en intervju med Gunnars Stenqvist, om hans liv och leverne, och främst om tiden som smed på olika järn bruk. Så här berättar han själv om bildandet av fackföreningen och arbetarekommunen.

Sen va ja mä där å bilda fackförening å ungdomsklubb å arbetarekommun, å ja va där te de slog igen.  Ja blev vice ordförande i fackföreninga å sekreterare i ungdomsklubben.  Så va ja ordförande i arbetarekommun å dessutom va ja sekreterare i en medecinfond.  Å för allt dä där hadde ja inte ett öre.  Om en beräknar den långa arbetsti`n vi hadde, så va dä ett oerhört arbete.

Detta gjorde han mellan skiften (12 timmars) på bruket, och då skall man betänka att hela familjen bodde i ett rum på antingen 22,5 kvm eller 18,6 kvm. Jag vet vilket hus de bodde i.

Åtta lägenheter (rum) på 22,5 kvm eller 18,6 kvm. I någon av de här lägenheterna bodde alltså Gunnar och Ida Teresia med sina fem barn.

Boken om Lotorp

I mitt förra inlägg berättade jag om farmors klippbok, där det bland annat fanns uppgifter om farmors far, Gunnar Stenqvist, som var med om att både starta en fackförening och en socialdemokratisk arbetarekommun i Lotorp. Detta väckte naturligtvis min nyfikenhet, jag ville veta mera. Ett sätt är att besöka platsen, och se om därfanns mer uppgifter om detta. Sagt och gjort.

Jag och min vän Curt gjorde en tvådagars utflykt till Lotorp (och Folkströms bruk). I Lotorp blev vi guidade av Britta som berättade om bruket och samhället. Men genom Britta fick jag också nyss om en bok ”Boken om Loptorp” (som hade arbetats fram av en studiecirkel). I den boken berättades om bildandet av Järn- och metallarbetareförbudet och Lotorps socialdemokratiska arbetarekommun.

Åtta från höger i den övre raden står alltså en av initiativtagarna till Järn- och metallarbetareföreningen i Lotorp, Gunnar Stenqvist.
(Bilden är hämtad ur ”Boken om Lotorp”)

 Det skall också sägas att vandrarhemmet som vi bodde på hade en gång i tiden vari smedbostäder.

FARMORS KLIPPBOK

En källa som hjälpt mig i min släktforskning är farmors klippbok. Farmor klippte ut artiklar om staden, Tranås, om stadens folk och om olika lokala händelser ur de två lokaltidningarna och klistrade in dessa i sin bok. Till stor del bestod klippboken av dikter, som varit publicerade i en av tidningarna, skrivna av Pelle Näver, men där fanns också en del dödsannonser, dödsrunor och andra noteringar från familjesidan. Nu fick jag namn på en del av min fars förfäder, både på farmors och på farfars sida. Ta bara exemplet nedan. Det är minnesorden över min farmors far. Här får man reda på att han varit smältsmed (detta hade man fått reda på i kyrkböckerna) men att han dessutom varit med om att starta upp en fackförening och varit med om att bilda en socialdemokratisk arbetarekommun. Bara en sådan sak gör en nyfiken och skapar en vilja att ta reda på mer. Mer om detta nästa vecka.

Fler upptäckter

Sommaren 2012 besökte jag Laholm där min morfar var född och där han levde tills sin död. Nu hör det till saken att jag tillbringat många somrar hos min morfar, så ett av syftena var att besöka barndomens platser och försöka återuppliva lite barndomsminnen. Men det fanns också ett annat syfte med besöket och det var att söka lite litteratur om staden och då blev biblioteket ett självklart mål.

Efter lite slötittande på litteratur som handlade om Laholm fastnade jag för en hel serie årsböcker som ges ut av föreningen Gamla Laholm. Nu var jag fast. Det blev flera timmar på biblioteket.

Jag bläddrade igenom alla upplagor mellan 1990 till 2011, och vad tror ni att jag fann? Jo, där dök min släkt (på min mors sida) upp i flera av böckerna, både i bild och i text och detta spädde på min nyfikenhet ytterligare. Bara genom denna snabba genomgång av böckerna fick jag veta mycket om släkten Söderström som jag inte hade en aning om. På ett ställe står det så här. ”Sönerna Fredrik, Ernst, Torvald, Henry och Ivar blev alla kända Laholmsprofiler”. Och en av dessa profiler, Torvald, var alltså min morfar.

En bild som fanns i en av böckerna visar att morfar och två av hans bröder spelade fotboll i Laholms IF. Detta har han inte berättat för mig, trots att jag själv spelade fotboll när jag var ung.

LIF:s fotbollslag 1911. Övre raden: Torvald Söderström, S Eklund, A Strandberg.
Mellersta raden: Ernst Corné, Ivar Söderström, Axel Olsson, Ernst Söderström, Sigfrid Nilsson.
Nedre raden: Karl Nilsson, Svante Ebbeson, Börje Nilsson.

Ur Gamla Laholms årsbok år ?

VIKTIGA UPPTÄCKTER

Jag skall under några veckor fortsätta på temat foton (och lite annat) med utgångspunkten viktiga upptäckter.

Detta är ett foto på min morfar, hans föräldrar och bröder. Jag fick fotot efter min mors död 1994. Jag hade haft det i drygt femton år innan jag plockade fram det. Det hade legat där i en låda utan att jag tänkt så mycket på det. Ska sanningen fram så hade jag glömt att jag hade det. Men vad är det då för märkvärdigt med detta foto?

Jo, så här är det! Jag visste inte att min morfar hade så många bröder. Jag visste att han hade en bror, Henry, men de andra visste jag inte om. Det fanns ytterligare en person på fotot som jag kände till, Ernst, men inte att han var bror till min morfar. På baksidan av fotot fanns namnen på brödraskaran, Fredrik, Henry, Ivar, Torvald och Ernst och deras föräldrar Mathilda och Adolf. Detta blev en viktigt upptäckt för min forskning om släkten Söderström.

FOTON IGEN

I min mors fotoalbum finns två bilder på en finsk pojke, jag tror att det står Lauri Vallonen under en av bilderna. Bilden är från början av 1940-talet och det trista är att jag inte frågade min mor medans hon levde vem denna pojke var. Nu kan jag bara spekulera. Kan det vara så att min morfar och mormor hade denna Lauri boende hos sig? Var han ett så kallat finskt krigsbarn? Jag vet att flera finska krigsbarn hade en fristad i Laholm.

Här fanns ett foto, och ett namn, men med min tidigare brist på nyfikenhet så vet jag ingenting om pojken, och hans situation, bakgrund, vad som sedan hände med honom (återvände han till Finland?) etcetera.

Det är inte bara foton och namn på personerna (och platser etc) som är viktiga, utan också berättelserna om personerna (och platserna etc). Så en uppmaning: Var nyfikna!

Lauri Vallonen.

FOTOALBUM

Jag har nämnt det förr. När det gäller släkten så är det ont om foton som kan ge en bild av personerna och de miljöer de levde i. Då var det inte utan att jag blev jätteglad när jag fick två fina album, med en mängd fina och intressanta foton i, av min kusin i Laholm.

Så här är det! Min morfars mors syster emigrerade till Amerika, och nu skulle jag få bilder av henne och hennes nära och kära. Men ack! Jag drog ur varje bild ur deras fack för att se om det fanns några noteringar om namn eller platser. Det fanns inga noteringar alls. Så albumen hjälpte mig inte i identifieringen av personerna i albumen.

Ett tips: Notera på era foton vilka som avbildas, och helst när och var.

Två vackra fotoalbum.

Elin Viktoria Söderström, född Bolmér, född 1890-09-24, Halmstad, död 1951-11-08, Laholm.

Elin och Torvald kommer att bo på flera olika adresser i Laholm. Den sista adressen var Gamlebygränd 6 (där jag tillbringade många somrar under min barndom). Någon gång under 1940-talet drabbades Elin av demens, vilket så småningom ledde till vård på ”institution” (S:ta Maria mentalsjukhus i Helsingborg). Troligtvis blev hon ”intagen” någon gång i slutet av fyrtiotalet. På sjukhuset delade hon säkert rum med ytterligare tre till fem patienter, eller fler. Miljön var torftig. Möblemanget bestod av sängar och sängbord. Kanske fanns det ett gemensamt bord och ett par stolar i rummet. Och du skall veta! Det var säkert inget värdigt liv hon levde sina sista år. Jag vet ju hur det var i början av sjuttiotalet! Jag har arbetat där. Men detta är en annan historia.

Elin avled den 8 november 1951.

Flytt, barn och giftermål

Elins familj kom att bo på flera (många) olika adresser i Halmstad. Men tjugoett år gammal lämnar Elin föräldrahemmet och flyttar (i januari 1911) till Laholm. Men redan i december samma år flyttar hon tillbaka till familjen i Halmstad. Det visar sig att Elin är gravid och kanske är det så att hon återvänder till familjen inför födandet. Hon får en (oäkta) son den 26 juni 1912.

Under det knappa år som Elin är i Laholm är hon piga hos postmästare Bernt Nilsson Heimers.

Skall man spekulera lite här så har nog tycke uppstått mellan Elin och cykelreparatören Torvald (min morfar), och så blev det som det blev. Elin återvänder alltså till familjen i Halmstad, och föder där, i juni 1912, deras ”gemensamme” son.

Elin flyttar tillbaka till Laholm. Sonen får stanna kvar i Ottos familj ett tag. Den 4 oktober 1912 registreras Elin som inflyttad till Laholm. Hon flyttar till kvarter 29, Vägporten nr 1. Det visar sig att detta skall bli mormors och morfars första egna hem, för den 26 oktober registreras Torvald på samma adress.

Elin och Torvald gifter sig den 27 oktober 1912 och i december återförenas deras son med sina föräldrar.

Elin och Torvald fick ytterligare tre barn, två söner och en dotter (min mor).

Mormor Elin och morfar Torvald. Bilden är tagen 1940.

Elins föräldrar

Elins föräldrar var Otto Lambert Bolmér och Johanna Kristina Ullman. Otto föddes den 26 juni 1861 i Vrå, Kronobergs län. Hans yrke var bland annat skomakare och bromsare:

”För att kunna bromsa lok och vagnar användes från början skruvbromsar. Bromsarna i vagnarna sköttes av bromsaren som på lokförarens signal skulle skruva åt eller lossa på bromsen.

Källa: Sveriges Järnverksmuseum. www.trafikverket.se

Otto avled den 8 december 1940 (i Halmstad). Dödsorsaken var prostatacancer.

Johanna Föddes den 11 november 1864 i Veinge, Hallands län. Innan hon gifte sig med Otto tjänstgjorde hon som piga. Hon avled den 28 mars 1902 (i Halmstad). Dödsorsaken var akut gulsot.

Otto och Johanna gifte sig den 14 augusti 1885 och de fick tillsamman 9 barn, där Elin var den fjärde i raden.

När Johanna avled 1902 gifte Otto om sig (1904) med Ida Maria Dalin, född den 26 februari 1968 i Norra Vånga, Skaraborgs län. Maria och Otto fick fyra barn.

Tyvärr har jag inga bilder på Otto, Johanna eller Maria.

Elin Viktoria Bolmér

Jag har tidigare skrivit rätt mycket om min farmor och morfar, så nu är det dags att (fortsätta) skriva lite om min mormor (och senare om min farfar).

1890 års födelse- och dopbok för Halmstads församling.

Min mormor Elin Viktoria föddes den 24 september 1890 i Halmstad, Hallands län. Elins far Otto var 29 år och hennes mor Johanna var 26 år när hon föddes. Elin döptes den 16 november samma år och dopvittnen var ”hustrun Vera Petronella Andersson och pigan Maria Möller, båda från Halmstad”. Elin döptes av J. Wallinder. När Elin föddes fanns redan tre barn i familjen, och det kom att bli fler.

Föräldrar: Skomakaren Otto Lambert Bolmér och Johanna Kristina Ullman.

När Elin föds bor familjen i Norra Förstaden nr. 59.

Förstad: stadsdel eller samhälle som ligger (omedelbart utanför eller i utkanten av en (större) stad (ursprungligen utanför en befäst stads murar).

Källa: Svenska akademins nätordbok

Lite besviken

Det är så här, i alla fall för mig, att när jag släktforskar så är det inte bara kyrkböcker som gäller. Nej, det gäller att gräva i sina egna gömmor och se om där finns material eller foton som kan ge liv åt släktens historia. Men arkiv, tidningar, böcker med mera är också värdefulla hjälpmedel. Och naturligtvis också ”nätet”. Jag skall ta ett exempel. Ett exempel som både var positivt, men också ledde till besvikelse.

I förra inlägget berättade jag om min mormor, och att jag av en tillfällighet fick ett foto av min mormor. Men fanns det flera? Jag gjorde en sökning på nätet och där kom det upp en träff. Ett klassfoto från 1904. Nu skulle jag få en bild av min mormor som ung. Men ack! Tyvärr framgår det inte av fotot vem som är Elin. Alla namnen är angivna i bokstavsordning. Därav besvikelsen.

Klassfotografi1904. Engelbrektsskolan, Östra Folkskolan.

 Bilden fanns på www.digitaltmuseum.se, Hallands konstmuseum.

Upptäckt

År 2017 skrev jag en sammanfattning (biografi) över det som jag ”forskat fram” om mina far- och morföräldrar. Jag konstaterade i den biografin att jag bara hade två bilder av min mormor.

Men när min far hade avlidit fick jag tillgång till en del foton, och då bland annat kortet nedan. Det är min bror Magnus som ligger där på magen, men det skymtar en bit av en tavla på väggen bakom honom. Och då väcktes mitt minne till liv. Javisst ja, den tavlan kommer jag ihåg. Och så i min fars sparade saker fanns denna tavla (målat foto), föreställande min mormor. Så nu finns tre bilder på Elin Viktoria, min mormor.

Min mormor Elin Viktoria Söderström, född Bolmér.

Läsning

Har en trevlig uppgift att läsa, och komma med synpunkter på, Curts ”provbok”. Boken är ett resultat av många års forskning om Karin Bergöö Larssons släkthistoria och liv.