Till minne av Amadeus

Vecka 25

Tänk
att en sådan här liten varelse kan betyda så mycket!

Tänk
att en sådan här liten varelse kan skänka så mycket glädje!

Tänk
att saknaden kan bli så stor när denna lilla varelse inte längre finns!

Vem skall nu, med envishet, säga till oss att det är dags att stiga upp när vi själva vill ha lite sovmorgon?

Vem
skall nu säga till oss att det är dags att gå och lägga sig?

Vem
skall nu, med sin mest kärleksfulla bedjande uppsyn, tigga lite smör vid
frukosten på helgerna?

Vem
skall nu, med ett glädjeskutt, springa mot kattluckan när vi frågar om han vill
gå ut?

Vem
skall nu hålla reda på områdets katter och hundar?

Vem
skall nu, med ett svagt jamande, titta upp från spjälsängen eller sovkorgen och
undra vad man vill?

Amadeus somnade in, med sitt huvud
vilande i husses hand och med mattes ömma smekningar över ryggen, onsdagen den
10 juni klockan 09.45.

Nu är det bara tomt, tomt, tomt!

Amadeus,
vi älskar dig! Du saknas oss!

Bild
1. Amadeus två dagar (6 maj 2002). Bild 2. Amadeus, med sina syskon, den 30 maj. Bild 3 och 4. Amadeus sommaren
2002. Bild 5 och 6. Amadeus som vuxen. Bild 7. Amadeus i en av sina
favoritsovplatser, spjälsängen. Bild 8. Nu är hans sovkorg tom.

En reaktion på ”Till minne av Amadeus”

Kommentarer inaktiverade.